Varför, mina vänner börjar vi hemvärnet? Jo, Hemvärnet är en underbar upplevelse. Nästan lite som "minilumpen". Eller rättare sagt det är precis som minilumpen, jag kan inte specificera något speciellt som man inte lär sig hos den ena och vad man lär sig hos den andra. Skulle va ganska kul att få svar på.
Så nu är hjärtligt välkomna till den lilla kommentatorsrutan om ni nu vet vad det är för skillnad och om det är någon över huvudtaget.
Iallafall. Förra veckan bestämde jag och min gode vän Kalle Andersson oss för att prova på denna häftiga och diciplinerade uppgift.
Vi kommer till platsen som det är samling på, vi är dem enda nya för detta passet. Folk är vänliga och hälsar oss välkomna tyst eftersom furiren står längst fram och håller koll på ledet med sina hök-ögon.
Det är nästan läskigt när man kom där till ledet, så ser man alla uniformerade ungdomar med deras (grönkamofluerade)?, kläder på sig. Det är ju sånt man bara sett på tv, tänkte man.
Trots att det inte var så himmelskt mycket personer som var just klädda i dessa kläder så såg det endå häftigt ut. Och man tänkte "Om ett tag kommer jag och Kalle också ha sådana kläder".
Det är fräckt att tänka sig. Man går med i en mer eller mindre okänd "arme", givetvis kan man gå ur precis när man känner för det, men då kommer du inte få dessa fräcka klädesplagg som de mer rutinerade hade på sig.
Efter en sisådär 5-10 minuters tissel och tassel i ledet öppnas dörren med Sveriges vapen på. Ut stiger en man som genast skriker till.. "GIIIIVAKT" . Alla ryckte till och som man sett på andra ställen ska man givetvis stå rak i rygg med lite halvböjda armar och ihopaknutna nävar, något viktigt man lätt glömmer är hakan. Du måste dra upp hakan en aning för att se stolt ut över din nation.
Jag o Kalle står givetvis där som ett par fån och tror att vi ska snacka med någon innan det hela sätter igång vilket vi had ehelt fel med. Efter bara ett par sekunder var vi uppradade runt denna man som tidigare gått ut ifrån barracken.
Vi ska göra armhävningar, jag är rädd att det ska bli för tufft.. Att man ska göra typ 1225375 miljoner armhävningar, men jag hade tur , vi gjorde bara en sisådär 20-30st.
Direkt ner på rygg, nu var det sit-up's som gällde, likaså här, vi gjorde 5 sedan 10 och till slut var vi uppe i 30 även där.
Jag lyckades, haha, nu känns det bara knepigt att skriva såhär just nu, men trots allt så var det en helt annan känsla när man väl va där borta och var i den sekunden då man skulle göra dessa armhävningaro hc sit-up'sen. Men som väl var så gick det bra.
Dax för att börja jogga lite. Kalle har värk i sina ben och kan inte springa så han stannar kvar och gör sit-up's istället. Restertande personer som är friska nog att springa ger sig av.
Efter en sisådär 5 minuter bara så är vi tillbaka.
Då var det dax att lära sig Exercis sade ledarna.
Exercis är de grundsteg som gäller i en march, en riktgi march. HÖGER OM, VÄNSTER OM o.s.v, Detta hade man ju bara sett på tv och nu skulle man göra det själv.
Allt gick bra i allafall och imorgon är det dax för ännu en träning inom Hemvärnet.
Straight to the bed nu iallafall.
Observera att detta jag skrivit nu är från förra Tisdagen.
